Grunder - Vyer

Det finns olika metoder gällande vyplacering. Den vi nästan undantagslöst jobbar efter i Sverige och Europa kallas för Vyplaceringsmetod E. Detta visas på ritningen med följande symbol:

En annan vanlig vyplaceringsmetod hittar man först och främst på amerikanska ritningar metod A, men denna går vi inte närmare in på i denna kurs.

Vi ska nu göra en ritning. Den detalj som ska ritas är det block som du ser nedan. Där är det ritat i perspektiv, alltså så att vi får en känsla av att det är 3-dimensionellt. På ritningen blir det platt. Man måste då normalt visa detaljen från fler håll för att ge en komplett bild av hur den ser ut i verkligheten. Vyerna får namn efter den riktning som man ser detaljen i. Tittar man framifrån så blir det vy framifrån, vy från vänster om man betraktar detaljen från vänstra sidan osv.

Vyerna placeras som om de skulle ha blivit upptippade från huvudvyn.

Vy framifrån

Titta på detaljen och tänk att du gör en platt bild av det som syns framifrån. Det blir "vy framifrån". Vy framifrån är den vy som förklarar mest om detaljen.

Vy från vänster

Så här ser alltså vy från vänster ut. Man tittar på detaljen med ögon som befinner sig på sidan och tittar mot detaljen.

Den placeras till höger om huvudvyn. Tänk på den som att du tittar från vänster sida på detaljen som ligger ner, för att visa den vyn så måste detaljen "tippas" upp på kant, då kommer den till höger.

Om vi gör en vy från höger så placeras den alltså på vänster sida.

Vy nerifrån

Om vi tittar från underkanten så får vi en vy nerifrån. Den placeras förstås ovanför vy framifrån.

Översikt av vyer

Vi ritar flera vyer för att beskriva detaljen 3 dimensionellt. Vyerna benämns efter var det tänkta ögat som beskådar detaljen befinner sig. Som vy framifrån väljer man den vy som säger mest om hur detaljen ser ut.

Vyn placeras som om den tippas upp från vy framifrån. Alltså är vy från vänster upptippad på höger sida men med den kant som syns från vänster när den ligger platt (vy framifrån) är den sida som vänds upp.