Måttsättning - Mått
Måttsättning
Ritningen skall beskriva hur detaljen ska se ut. Det ska gå att tillverka delar med det utseendet från informationen på ritningen. Nu har vi gjort en bild men vi vet inte vilka mått den har. Naturligtvis måste vi sätta ut dessa. Måttsättningen är viktig. Om man tolkar den fel så tillverkas detaljen fel!
Samhörande mått bör om möjligt anges i samma vy eller snitt. Exempelvis diameter och djup på ett hål bör synas i samma vy.
Måttgränslinjer
Notera på figuren hur vi drar ut linjer från klossen. Vi förlänger konturlinjerna med en ny typ av linje, en heldragen fin linje. Dessa förlängningar kallas måttgränslinje.
Måttlinjer
Mellan måttgränslinjerna drar vi måttlinjer. Det är dessa som visar det mått vi ska ange. Måttlinjen skall hamna något innanför måttgränslinjen, det ska vara någon millimeter kvar av den utanför måttlinjen. Även måttlinjen dras med heldragen fin linje. Notera att måttlinjen ska ha spetsar som gör det tydligt var de slutar.
Nödvändig måttsättning
Man ritar alltid skalenligt på en ritning, om ett mått görs till en femtedel av det verkliga så ska alla mått förminskas lika mycket. Trots det kan (får!) man inte mäta på ritningen! Den kan ju ha förändrat storlek speciellt om den är kopierad! För att det inte ska råda något tvivel om vilka mått som gäller skall ritningar måttsättas. I detta avsnitt ska vi lära oss grunderna för det. Alla mått på en ritning gäller för slutbearbetad detalj enligt ritningen.
Dubbelmåttsättning
Något som inte får förekomma på en ritning är så kallad dubbelmåttsättning. Ett mått får alltså inte anges på två olika vis. Exempel: Vi ritar en axel som har två olika diametrar. Ändringen sker vid en viss längd och där ändras diametern tvärt. Vi sätter ut hela längden för axeln. Dessutom sätter vi ut måttet från ena kanten till den punkt där diametern ändras. Nu är axeln komplett måttsatt i längdvyn. Skulle vi nu också skriva ut måttet från andra sidan till dimensionsändringen så har vi dubbelmåttsatt! Lägger vi ihop måttet från ena kanten med måttet från andra hållet så får vi hela längden. Det måttet fanns redan och bör också finnas!
Orsaken till regeln om dubbelmåttsättning är att man annars kan få motsägelser. Summan av måtten blir annat än den angivna längden! Hur ska man då veta vilket mått som gäller? När man ändrar ritningen blir det också lätt så att man missar. Skulle det då vara dubbelmåttsatt kan man få mycket konstiga fel.
Måttsiffrorna
Mått skrivs alltid i millimeter på alla ritningar. Det skrivs dock inte ut, endast måttsiffran skrivs.
Måttsiffran placeras normalt på måttlinjen men beroende på utrymme och riktning så kan man ändra placering. Måtten skall dock skrivas så att man kan läsa nerifrån, alltså när ritningen ligger som den är ritad, måtten som är på sidorna skall kunna läsas från höger. Mått ovanför och under en detalj ska alltså skrivas så att de kan läsas utan att vända på ritningen. Mått på sidorna skall på samma sätt vändas så att om man vänder ritningen 90 grader så kan man läsa måtten såväl till höger som vänster om detaljen.
