Snitt - Att använda snitt

Vad är ett snitt?

Ett snitt är en vy som inte syns när man tittar på detaljen i verkligheten. Det är en vy som uppstår om man skär igenom detaljen på något vis.

Man kan tänka sig att man sågar isär detaljen för att se hur den ser ut inuti.

Anledningen till att man gör ett snitt är att man vill visa något som annars var svårt att få tydligt på ritningen. Istället för att rita en massa skymda konturer och behöva flera vyer för att separera dessa i höjd, djup och bredd kan man lägga ett väl valt snitt och direkt visa det som behövs.

Många gånger gör snittet att man helt kan slippa rita andra vyer men redan att dessa ritas enklare gör att man vinner tydlighet vilket är det viktigaste för ritningen.

Att göra ett snitt och få synliga konturer är ofta mycket tydligare än att rita vyer med skymda konturer. Det är tillåtet att rita in även skymda konturer i snitt men för att inte tydligheten skall bli sämre försöker man undvika det.

Studera exemplet nedan.

Markera ett snittläge

Eftersom snittet inte är en vanlig vy som visar detaljen som den är så måste man markera den speciellt för att förtydliga.

Först ska man ange var snittet är lagt, alltså hur man skurit upp detaljen. Snittlinjen är en fin punktstreckad linje som görs grövre i ändarna. Man lägger alltså linjen över detaljen och låter linjen gå utanför konturerna. Ändarna på linjen som då ligger utanför görs tjockare. Mot dessa ändar lägger man pilar som visar varifrån man tittar på snittvyn. Man kan för tydlighetens skull ge snittet en beteckning, t.ex. AA. Då sätter man A på en sidan och ett A på den andra. Under snittet skriver man Snitt A-A, exempel på detta finns längre ner på sidan.

Markering i snittet

Den yta som skurits markeras så att man ser att det inte är en vanlig konturyta.

Vanligast är att man gör snittmarkering med linjer i 45 graders lutning mot konturlinjerna. Dessa streck görs med fin heldragen linje, snittstreck. Om snittet visar detaljer som satts ihop visar man det genom att vinkla snittmarkeringen åt olika håll. Om det blir flera detaljer som ligger mot varandra kan man använda olika avstånd mellan snittstrecken för att det ska framgå att det är olika detaljer. Detaljer som är tunna kan vara svåra att rita snittstreck i. Då kan man svärta dessa istället. Om det är olika material i konstruktionen kan man göra olika mönster för dessa till snittmarkeringen. För att det tydligt ska framgå vilket material som avses bör man göra en förklaring. Rita rutor med de olika markeringar som används och skriv vilket material som respektive symboliserar.

Snittets placering

Om möjligt skall snittet placeras enligt samma princip som de vanliga vyerna. Ofta ersätter det en vy som annars skulle ha placerats där.

Om det är trångt på ritningen eller om det finns en ordinarie vy som ska ligga där snittet logiskt skulle placerats kan man döpa snittet och sätta det namnet till snittvyn där den placeras.

Snitten markeras då ofta med en versal (stor) bokstav på vardera änden av snittlinjen som visar hur snittet går. Ett snitt som går mellan A och bort till A på andra sidan heter alltså A-A.

Halvsnitt

Beroende på hur detaljen ser ut kan snittet göras olika.

Är det bara delar av detaljen som innehåller något som man vill visa kan man göra ett så kallat partiellt snitt. Då skär man bara upp den del som tillför någon information och låter resten vara ordinarie vy med konturen. Symetriska detaljer visas ofta med snitt från symmetrilinjen. Då visar man i samma vy såväl hur det ser ute inuti som på ytan!

Delar som ligger bakom snittplanet ritas inte, om de inte är nödvändiga för föremålets geometriska bestämning eller för åskådligheten. I nedanstående figur har således inga skymda konturer ritats.