Grunder - Ritningsblanketten

Standardformat

Ritningar utförs på speciella blanketter. De har dels speciella mått och dels utrymme för den information som ska följa med en ritning. Måtten utgår ifrån ett papper med en total yta på en kvadratmeter. Den har förhållandet mellan sidorna 1:1,414. Det arket får sidorna 840 mm x 1189 mm. Ett sådant ark har det format som vi kallar för A0.

Ritningshuvud

Varje ritning behöver viss information för att man ska kunna hålla rätt på den. Företagsnamnet brukar vi sätta ut för att tala om vem som äger eller har ritat ritningen. Ofta är det förtryckt på blanketten. Vi sätter också en rubrik som anger vad vi ritar. Är det en ventil eller en fästplåt?

För att entydigt bestämma så att vi inte av misstag blandar ihop ritningarna och tar fel, vilket kan vara förödande, skall ritningen ha en unik identitet, normalt ett nummer, ritningsnumret.

Om vi inte kan rita i naturlig storlek, alltså att ritningen har samma mått som det vi avbildar måste vi rita i skala. Den skala vi väljer skall anges på ritningen. Dessutom ska det framgå vem som ritat så att man kan fråga denne om något är oklart. Datum är också alltid bra så att man ser vad som är aktuellt och inte.

Ritningshuvudet utformas för att passa de rutiner man har inom organisationen och den användning som ritningen ska ha.

Del av ritningsblankett med ritningshuvud

Övriga fält

På ritningen finns också uppgifter om ändringar. När har man gjort ändringen, vem gjorde det och helst vad som ändrades bör framgå.

Med hjälp av ändringsdatum kan man avgöra om den kopia man har fått är aktuell, med de senaste ändringarna. Det görs genom att kontrollera mot originalet och se om senaste ändringen som noterats finns med.

En annan typ av information är en så kallad stycklista. I den framgår vilka delar som ritningens detalj är uppbyggd av. Den kan exempelvis bestå av ett antal detaljer som kan vara ritade separat eller också är det standarddetaljer typ skruvar etc. Detta togs upp tidigare i materialet när vi gick igenom sammanställningsritning.

Stående eller liggande

Ritningen kan göras stående eller liggande. Om det man ska avbilda är långt men inte högt kan det vara bättre med liggande format. Är det högt så kanske ett stående format passar bättre.

Har man inte bägge blanketterna tillgängliga när man ritar kan man alltid vända konstruktionen så att den passar på det format man har tillgängligt. Ritningen definierar ju konstruktionen så att ingen tvekan råder om hur den ser ut.

Repetition

Kan du måtten nu? Systemet är lätt. Utgå ifrån det stora arket. Vik mitt på en gång så att kortsidorna möts. Det tidigare kortsidesmåttet blir nu långsida i det nya mindre formatet.

Gör tvärtom om du tycker att det är lättare att förstå hur en A4 sida blir större och större. Lägg ihop två A4 ark med långsida mot långsida då blir det ett A3 ark! Långsidan på A3 arket är dubbla längden av kortsidan på A4 arket. Två A3 ark blir ett A2 ark och två A2 ark till ett A1 ark, två A1 ark till ett A0 ark!

Notera måtten, 1189 x 840 för en A0:a eller 297 x 210 för ett A4 ark om det är enklare.

Förhållandet mellan sidorna är 1,414. Du som är duktig i matematik förstår då att det är kvadratroten ur 2.

Gå gärna in på sis.se för att få mer information om hur standarden för ritningar ser ut. Vilka finns det och vad täcker de?